Chocken när en bil tutar 😳

Jag hörde en bil tuta idag. Det var den första tutningen jag hört sedan vi kom till Tahiti för fyra veckor sedan. Och då bor vi ändå i Papeete, precis vid en av de större vägarna. Det slog mig hur lugn trafiken är här. Ingen hets, ingen som försöker tränga sig före, ingen som tutar för att bilen framför inte kör tillräckligt fort. Och lugnet följer med in i butiken dit jag är påväg på min promenad. På Carrefour står det kanske 15 personer bakom mig i kön medan jag packar ner mina varor. Ändå känns det inte som att någon väntar otåligt på mig. Kassörskan småpratar och ler och ingen stressar. När jag sedan går tillbaka mot båten med matkassarna i händerna känner jag det. Jag är lugn, efter en storhandling. Livet behöver inte gå fort hela tiden. Man kan handla och köa utan att stressa och köra bil utan att hetsa. Jag gick där med mina matkassar på Tahiti och tänkte: Tänk att jag får uppleva det här. Jag är i harmoni. ❤️ Finns det någon plats där du upplevt ett helt annat tempo än hemma? 🌴 Berätta, jag vill höra. Känner du igen dig i stressen och har funderat på den? Är det här bara olika sätt att leva på eller grundar det sig i något annat? 👇