Filmaren och konstnären Paul Jackson Wallin inleder intervjuserien med Sameh Egyptson. Han berättar om sina fem år i Egypten, mötet med islamism och antisemitism samt upptäckten att samma ideologi fått fäste i Europa. I serien samtalar Paul Jackson Wallin med Sameh Egyptson om Muslimska brödraskapet, islamismens framväxt och hotet mot demokratin och den individuella friheten.

Varför har just LVU och omhändertaganden av barn blivit en så laddad fråga i islamistiska miljöer? I del 10 diskuterar teologie doktor Sameh Egyptson familjens centrala roll i Muslimska brödraskapets samhällssyn och hur detta, enligt hans analys, bidrar till att förklara motståndet mot svenska myndigheters ingripanden i familjen. Samtalet behandlar begreppet qiwama, den patriarkala familjestrukturen och föreställningen om den muslimska gemenskapen som en överordnad kollektiv gemenskap. Diskussionen kopplas till LVU-kampanjen och synen på vad som händer när ett muslimskt barn placeras utanför den egna religiösa miljön. Avsnittet går därefter vidare till koranbränningar, religionskritik, moskéernas syn på islams symboler och frågan om hur svenska demokrativillkor för offentliga bidrag till trossamfund kontrolleras. Del 10 av 22 i dokumentärserien Muslimska brödraskapet i Sverige.

Varifrån kom berättelsen om att svenska myndigheter tar muslimska barn från sina familjer? I del 9 diskuterar teologie doktor Sameh Egyptson bakgrunden till LVU-kampanjen och dess kopplingar till miljöer som han i sin forskning förknippar med Muslimska brödraskapet i Sverige. Samtalet tar bland annat upp Omar Mustafa, Islamiska förbundet i Sverige och uttalanden om socialtjänstens omhändertaganden av barn redan 2012. Därefter diskuteras hur liknande budskap senare fick internationell spridning, bland annat genom arabiskspråkiga medier. Avsnittet behandlar också nedläggningar av islamiska skolor och Egyptsons tes att konflikten kring skolorna och familjens ställning är viktig för att förstå den bredare kampanjen mot svenska myndigheter. Del 9 av 22 i dokumentärserien Muslimska brödraskapet i Sverige.

Vad händer när ett samhälle byggt på hög tillit möter politiska och religiösa aktörer som kommunicerar olika budskap till olika målgrupper? I del 8 diskuterar teologie doktor Sameh Egyptson vad han beskriver som dubbla budskap inom Muslimska brödraskapets miljö i Sverige. Samtalet tar bland annat upp imam Salahuddin Barakat och hans roll i Malmö, religionsdialog och relationer med politiker och religiösa samfund. Egyptson beskriver också exempel ur sitt forskningsmaterial där han menar att budskap till svenska myndigheter och offentligheten skiljer sig från sådant som kommuniceras i andra sammanhang. Avsnittet avslutas med en bredare diskussion om tillit som en grundläggande del av det svenska samhället – och vad som händer när myndigheter, politiker och allmänhet utgår från att organisationer och religiösa företrädare säger samma sak offentligt som internt. Del 8 av 22 i dokumentärserien Muslimska brödraskapet i Sverige.

Vilken roll spelar barn, familj och skola i Muslimska brödraskapets samhällssyn? I del 7 diskuterar teologie doktor Sameh Egyptson hur individen, familjen och därefter samhället enligt hans forskning utgör centrala byggstenar i Muslimska brödraskapets ideologiska projekt. Samtalet går tillbaka till kontakter mellan Sveriges Muslimska Råd och svenska politiska partier på 1990-talet och till krav på möjligheten att leva efter egna religiösa och kulturella normer. Särskilt fokus ligger på islamiska skolor, koranskolor och andra miljöer kring barn. Egyptson beskriver hur han menar att sådana institutioner kan bidra till framväxten av parallella samhällsstrukturer och diskuterar flera svenska exempel. Del 7 av 22 i dokumentärserien Muslimska brödraskapet i Sverige.

Vilken roll spelar moskéerna – och vad händer när religiösa normer används för att lösa konflikter utanför det svenska rättssystemet? I del 6 diskuterar teologie doktor Sameh Egyptson Muslimska brödraskapets ideologiska inflytande över svenska moskémiljöer och uppgifter om hur omfattande detta inflytande är. Samtalet går vidare till Yusuf al-Qaradawis idéer om muslimska minoriteter i Europa, fatwor och religiösa råd. Egyptson beskriver också vad han menar är ett informellt system i Sverige där familje-, äktenskaps- och andra konflikter kan hänvisas till imamer och bedömas utifrån islamisk rätt. Avsnittet skiljer mellan sådana informella religiösa strukturer i Sverige och det formella svenska rättssystemet. Del 6 av 22 i dokumentärserien Muslimska brödraskapet i Sverige.

Vilken betydelse har Muslimska brödraskapets miljö för Sverige? I del 5 diskuterar teologie doktor Sameh Egyptson hur organisationer och personer som han i sin forskning knyter till Muslimska brödraskapets miljö har fått inflytande och etablerat relationer med svenska institutioner. Samtalet handlar bland annat om moskéer, myndighetskontakter och politiska samarbeten – och om problemet med att vissa islamiska organisationer kommit att behandlas som representanter för Sveriges muslimer. Egyptson berättar också om arabiskspråkigt käll- och arkivmaterial från 1980-talet och framåt som ligger bakom hans analys av rörelsens långsiktiga ambitioner i Sverige. Del 5 av 22 i dokumentärserien Muslimska brödraskapet i Sverige.

Hur undersöker man om en svensk organisation tillhör Muslimska brödraskapets internationella miljö? I del 4 beskriver teologie doktor Sameh Egyptson den metod han använde i sin doktorsavhandling. I stället för att enbart utgå från intervjuer undersökte han åtta olika typer av indikationer och källmaterial. Materialet omfattade bland annat arkivmaterial, person- och organisationskopplingar, konferenser, ideologiska uttalanden, ekonomiska relationer, myndighetsmaterial, årsredovisningar och underrättelserapporter. Egyptson förklarar varför han menar att dessa oberoende bevislinjer sammantaget stödjer hans slutsats om Islamiska förbundet i Sveriges relation till Muslimska brödraskapet. Avsnittet tar också upp betydelsen av arabiskspråkiga källor och benämningen ”Ikhwan” – arabiska för ”bröderna”, en vanlig beteckning på Muslimska brödraskapet. Del 4 av 22 i dokumentärserien Muslimska brödraskapet i Sverige.

Finns Muslimska brödraskapet organiserat i Sverige – och hur kan man i så fall belägga det? I del 3 diskuterar teologie doktor Sameh Egyptson tidigare svensk forskning om Muslimska brödraskapets miljö och den metodologiska striden kring hur organisationernas kopplingar ska undersökas. Egyptson beskriver varför han i sin egen forskning valde att gå till organisationernas egna källor, inklusive arabiskspråkigt material, i stället för att huvudsakligen förlita sig på intervjuer och organisationernas egna uppgifter om sin tillhörighet. Avsnittet berör också Islamiska förbundet i Sverige, den europeiska organisationsstrukturen och den tidigare svenska forskningsdebatten. Del 3 av 22 i dokumentärserien Muslimska brödraskapet i Sverige.

Vad är Muslimska brödraskapets idealsamhälle? I del 2 diskuterar teologie doktor Sameh Egyptson den historiska förebild som enligt hans forskning präglar Muslimska brödraskapets ideologi: profeten Muhammeds samhälle i Medina och de första kalifernas tid. Samtalet handlar om sharia, kalifatet och föreställningen att en återgång till islams ursprungliga samhällsordning kan återupprätta den muslimska världens förlorade styrka. Del 2 av 22 i dokumentärserien Muslimska brödraskapet i Sverige.

Vad händer när svenska politiska partier öppnar dörren för aktörer med en islamistisk politisk agenda? I det första avsnittet diskuterar teologie doktor Sameh Egyptson Muslimska brödraskapets miljö i Sverige, svenska partiers relation till islamistiska aktörer och synen på demokrati som ett medel för att nå ett politiskt mål. Samtalet berör bland annat Omar Mustafa-debatten, Islamiska förbundet i Sverige, svenska partier och frågan om hur Muslimska brödraskapets politiska slutmål förhåller sig till den liberala demokratin. Detta är del 17 av 22 i dokumentärserien.

I det avslutande avsnittet diskuterar teologie doktor Sameh Egyptson mångkulturalism, normkritik och det svenska tillitssamhället. Hur har viljan till tolerans och solidaritet påverkat Sveriges förhållande till religiösa och kulturella miljöer med andra värderingar? Och vad händer när även principer som jämställdhet, yttrandefrihet, sekularism och individens rättigheter börjar betraktas som normer som kan relativiseras? Egyptson kontrasterar det svenska hög­tillitssamhället mot klan- och patriarkala samhällsstrukturer och argumenterar för att integration inte bara handlar om ekonomi och arbete – utan också om vilka grundläggande värderingar som ska bära det gemensamma samhället. Del 22 av 22 – det avslutande avsnittet i dokumentärserien Muslimska brödraskapet i Sverige.

Sameh Egyptson beskriver hur Muslimska brödraskapets internationella strategi enligt hans forskning förändrades under 1990-talet: demokratiska metoder skulle användas för politiskt inflytande, samtidigt som den långsiktiga ideologin bestod. Avsnittet går vidare till kontakterna med svenska politiska partier, representationen av muslimer och kraven på särlagstiftning och sharia i familjerättsliga frågor. Del 21 av 22

Varför är nationalstaten mindre viktig i Muslimska brödraskapets politiska vision? I del 20 diskuterar teologie doktor Sameh Egyptson kalifatets historiska och ideologiska betydelse – från de tidiga muslimska imperierna och det osmanska rikets fall 1924 till Muslimska brödraskapets vision om en gemenskap som överskrider nationsgränser. Egyptson beskriver Brödraskapet som en ”ideologisk klan”, där lojaliteten till rörelsen och den religiösa gemenskapen får en central betydelse. Samtalet går därefter vidare till kolonialism och slaveri. Hur ska den muslimska världens historia av imperiebyggande, beskattning, slaveri och territoriell expansion förstås? Och varför hamnar den historien ofta i bakgrunden i dagens postkoloniala diskussion? Avsnittet avslutas med Hassan al-Bannas syn på islamisk expansion och föreställningen om erövring som ”befrielse” – där människor förs in i en islamisk samhällsordning. Del 20 av 22 i dokumentärserien Muslimska brödraskapet i Sverige.

I del 19 fortsätter teologie doktor Sameh Egyptson diskussionen om yttrande- och religionsfrihet, men samtalet går sedan vidare till religionsdialogens roll när muslimer befinner sig i minoritet. Egyptson beskriver hur religionsdialog enligt hans analys kan få olika innebörd beroende på makt- och styrkeförhållanden. Han diskuterar skillnaden mellan dialog som ett ömsesidigt möte mellan religioner och dialog som en strategisk metod under en period då en islamistisk rörelse befinner sig i minoritet. Avsnittet väcker därmed en central fråga: är religionsdialogen ett mål i sig – eller ett medel på vägen mot ett annat samhällsideal? Del 19 av 22 i dokumentärserien Muslimska brödraskapet i Sverige.

Vad händer med yttrandefriheten när religiösa lagar sätter gränser för vad som får sägas? I del 18 diskuterar teologie doktor Sameh Egyptson synen på yttrandefrihet och religionsfrihet inom klassisk shariarätt och hur den skiljer sig från den svenska liberaldemokratiska rättighetstraditionen. Samtalet berör hädelse, kritik av Koranen och profeten Muhammed samt de straff som föreskrivits för sådana handlingar i olika shariarättsliga traditioner. Salman Rushdie och koranbränningar tas upp som exempel på hur konflikten kring yttrandefriheten kan få konkreta konsekvenser. Avsnittet behandlar också religionsfrihetens gränser: skillnaden mellan rätten att konvertera till islam och synen på att lämna islam. Del 18 av 22 i dokumentärserien Muslimska brödraskapet i Sverige.

Vad är Muslimska brödraskapets yttersta politiska mål? I del 17 beskriver teologie doktor Sameh Egyptson vad han utifrån sin forskning ser som kärnan i Muslimska brödraskapets ideologi: återskapandet av kalifatet och en samhällsordning styrd av sharia. Samtalet handlar om kalifens ställning, de religiösa och politiska institutionerna kring honom och hur denna samhällsvision enligt Egyptson skiljer sig från den liberala demokratins syn på politisk makt. Avsnittet återkommer också till frågan om dubbla budskap. Egyptson beskriver hur rörelsen enligt hans analys kan presentera sig med begrepp som demokrati och jämställdhet inför en svensk publik, samtidigt som en annan vision kommuniceras inom den egna ideologiska miljön. Del 17 av 22 i dokumentärserien Muslimska brödraskapet i Sverige.

Varför är familjen så central i en islamistisk samhällsordning? I del 16 diskuterar teologie doktor Sameh Egyptson hur den patriarkala familjestrukturen enligt hans analys fungerar som en spegelbild av ett större politiskt och socialt system. Samtalet handlar om mannens och kvinnans olika roller, föreställningar om manlig auktoritet och hur religiösa argument används för att legitimera en hierarkisk familjeordning. Avsnittet går också in på föreställningen om Koranens vetenskapliga mirakel – idén att Koranen, eftersom den betraktas som Guds slutgiltiga ord, innehåller vetenskaplig kunskap och lösningar för människans och samhällets organisation. Del 16 av 22 i dokumentärserien Muslimska brödraskapet i Sverige.

Är vår tids stora konflikter egentligen konflikter mellan folk – eller mellan idéer? I del 15 beskriver teologie doktor Sameh Egyptson hur han ser historien som en kamp mellan ideologiska system snarare än mellan folk, raser eller religioner. Nazism och kommunism ställs mot den liberala demokratins principer om lika rättigheter, mänskliga rättigheter och likhet inför lagen – oavsett kön, ursprung, religion eller sexuell läggning. Egyptson argumenterar för att dessa principer inte kan tas för givna. Muslimska brödraskapets politiska ideologi representerar enligt hans analys ett konkurrerande normsystem, och frågan blir därför vad som händer när demokratiska samhällen börjar kompromissa om sina grundläggande värderingar. Del 15 av 22 i dokumentärserien Muslimska brödraskapet i Sverige.

Varför har Palestina och Jerusalem en så central plats i Muslimska brödraskapets ideologi? I del 12 beskriver teologie doktor Sameh Egyptson hur Palestinafrågan enligt hans forskning hänger samman med Muslimska brödraskapets syn på islamisk historia, Jerusalem och föreställningen om en framtida islamisk samhällsordning. Samtalet går vidare till en annan fråga: hur delar av den politiska vänstern och islamistiska rörelser kunnat mötas i Palestinafrågan trots stora ideologiska skillnader. Diskussionen berör postkolonial teori, antiimperialism, Vietnamrörelsen och den iranska revolutionen. Avsnittet avslutas med en diskussion om vad totalitära ideologier kan ha gemensamt: när det kollektiva politiska målet och den utopiska visionen sätts framför den enskilda människan. Del 12 av 22 i dokumentärserien Muslimska brödraskapet i Sverige.